Lite mer om vad som skett…

Jag engagerade mig politiskt också och där blev jag också smutskastad mer eller mindre, förväntade mig inte mycker mer iofs. Men inom politikväsendet så blir man smutskastad genom att bli ignorerad. Fast jag har inte gett upp det där helt ännu. Ska se om det finns andra trådar att dra i.

Mitt mål är att kunna påverka människor och samhället men på vilket sätt är effektivast egentligen? Jag trodde faktiskt inte det var så segt inom politiken som det verkar vara seg gröt som är väldigt svår att navigera i. Plus att det är en riktigt konstig känsla när man är mitt i smeten så att säga för det är verkligen svårt att ta fram sin konstnärlighet och det sköna i en så hård och cynisk miljö som dagens politik.

Jag är tillbaka till det där med att skriva bok men det är en så pass stor grej så jag vill att det ska kännas helt rätt för att kunna slutföra ett sånt projekt.

Det positiva med allt jobbigt jag gått igenom på senaste tiden är att jag lär känna mig själv bättre. Jag vill stå i strålkastarljuset vilket jag alltid fördömt som sjukt och mediahora aktigt beteende. Men jag märker att jag har så mycket inom mig som jag vill få ut att därför vill jag stå i strålkastarljuset. Detta är väl en av dom sakerna som också ger mig lite gnista för livet överhuvudtaget. Familj, och allt det där ger mig inte lika mycket gnista som att jag får säga vad jag känner och att jag når ut till människor, många människor. Det är den jag är tydligen, och förträngt den biten av mig själv.

En liten update om vad som pågått dom senaste månaderna

Egentligen ska jag inte skriva mer i denna blogg som sagt, men det har ju blivit ett ställe där jag vräker ur mig allt möjligt jobbigt. Det blev väl så pass mycket för mig så jag inte ens orkade skriva om det.

Jodå jag försökte att hitta den andra halvan så att säga efter i Julas. jag råkade på en tjej som “råkade” få addressen till min blogg och läste igenom den och vi emailade fibrilt till varandra och verkligen kände en connection. Men sen när det verkligen gällde så visade sig att hon bara utnyttjat mig på sitt sätt också och lekt runt. Inget nytt då asså som vanligt, alla tjejer “mer än 99.9% lätt” vill ha ytligt och tråkigt förhållande utan mega djup och magiska känslor.  Och alltid samma visa att dom tror dom vill det men vill det egentligen inte. Sen träffade jag en annan tjej som även där jag kände mycket connection och känslor till men igen när det gällde så sprack det fort. Dom här två tjejerna har vardera tagit ungefär 2 månader att jag påbörjade och att det kollapsade alltid lika känslomässigt jobbigt.

Detta har lett till att jag mer eller mindre nu är fullständigt slutkörd när det kommer till att ha hopp och tro inför att hitta en som tänker så pass objektivt som jag och är kärleksfulll.

Bästa bilden på gud jag någonsin sett

Så ljuvlig bild. Helt konstnärligt korrekt på hur jag själv ser på gud. Målmedveten herre som bara kör på för fulla muggar.

Mina husdjur. Är dom inte gulliga :)

Människor

Vissa säger att dom är snälla vänliga, men dom ser inte själva hur dom suger energi från andra för att det går på automatik. Jag har träffat på många såna. Som inte ser vad dom gör men vill vara något dom inte är. Helt blinda från sig själva. Det har jag också varit. Men jag kämpar för att jag vill inte vara så blind.

Jag ska skriva exakt hur jag tänker, det kanske hjälper mig

Dåligt självförtroende, systemtiskt mentalt misshandlade under en lång period. Inte konstigt att jag blev rubbad. Min reaktionförmåga blev nedsatt, och enkla funktioner. Tränade upp reaktionsförmågan genom spel vilket gav snabb effekt. Jag märker av och kan känna hur pass inne i dimman jag fortfarande är efter att ha blivit utsatt. Fast att jag ofta inte märker av det.

Inget självförtroende, ingen självkänsla det märks på dom små detaljerna. Även panik, hysteriska känslor som går och försvinner väldigt snabbt. Utan självkänsla och självförtroende kan man inte överleva i denna värld, utan att hamna i ett zombie-läge där andra försöker suga ut ännu mer energi.

Gång på gång blir jag överbevisad hur andra bara vill utnyttja mig om dom kommer i kontakt med mig. Utnyttjar min kunskap och skiter i vem jag är.

Jag skriver vidare när jag vaknat

Zzzz

Fortsättning på fortsättningen…

Tiden fram tills detta stadie var nog några månader. Jag beslöt mig för att försöka få kontakt med dom på andra sidan och förstå vad som egentligen skedde i mitt liv, jag kom i kontakt med min Farmor genom ett medium. Jag fick väldigt starka bekräftelser som ingen annan kunde ge mig. Tydligen hade hon varit med när jag hade grävt en grop som var en grund för en terass. Och massa annat som mediet beskrev i detalj som Farmor tyckte om i mitt hem som passade med hennes personlighet. Men hon var inte den enda jag fick kontakt med.

Dom på andra sidan sa att dom var stolta över mig i mitt val i livet. Vilket betyder mycket att någon känner till det jag upplevt. Och den kampen. Vilket dom tydligen gör. Även om en del av mitt ego alltid antagligen kommer vara kritisk till sånt som man inte kan bekräfta till 100%. Så är det nog för alla.

Och dom sa att det jag upplevde just då med tjejen var ett test, en form av test för att följa mitt hjärta som jag förstod det. Vi är fortfarande på tjej nummer två i serien. Det enda jag velat göra är det rätta, det rätta för mitt hjärta, jorden och mänskligheten. Det är min utgångspunkt för mina beslut.

Under den här tiden, då jag var i ett väldigt kritist läge och knappt orkade vara på datorn så lyckades jag komma i kontakt med tjej nummer tre på en så kallad spirituell sida. Det var en konstig tid, för jag kom även i kontakt med andra som var väldigt snälla utåt sätt men som inte var tillhands eller kunde fast att dom kanske ville. Enligt buddismen så är kärlek tillgänglighet och förståelse. Det finns inga andra vägar. Vilket är så sant och rent som det kan bli. Jag berättade inte för dom egentligen hur jag mådde, dom jag kom i kontakt med. För dom levde liksom i sin allt är frid och skönt, så ville inte störa den harmonin.

Men tjej nummer tre som jag kom i kontakt med där pratade med mig väldigt öppet och ärligt. Något som var tvärtom mot tjej nummer två. Vilket gjorde att jag kände en otrolig lycka. För jag hade levt i misär i en gissningslek sedan jag träffat nummer två. Och den här tjejen var också vegetarian som igen inte alls var vanligt av dom jag träffat på nätet, och dessutom var hon på en spirituell sida. Jag var i ett väldigt desperat läge och den här tjejen hade en öppenhet som någon jag aldrig någonsin stött på tidigare. Men saken var den att jag var i en väldigt kritisk situation. Och genomled panikångest. Men jag ville utsätta henne för något sådant så jag kunde inte nämna det.

Men att hon ens tittade åt mitt håll gjorde mig lycklig, och att hon kanske accepterade mig för den jag är som ingen hade gjort förutom tjej nummer två som egentligen inte brydde sig alls.

Och på något sätt fann vi varandra jag och tjej nummer tre. Jag tänkte att hon kan väl inte vara deprimerad eller något sånt, det kan väl ödet absolut inte vilja med tanke på att det enda jag ville var att hjälpa jorden och människorna med förhållandet och leva lyckligt. Plus att hon var på en spirituell sida. Några år tidigare hade jag haft några sann drömmar om en tjej och tjej nummer tre såg ut precis som hon vilket gjorde att jag tände till ännu mer. Jag minns än idag bilderna från drömmarna väldigt starkt.

Vad som ledde till det här ytterligare forts.

Men när jag satt där på fåtöljen insåg jag rätt snart att jag inte kunde påverka känslorna som jag kunnat i mitt liv tidigare. Och arbetat med i så många år. Det kom minst sagt som en oehörd chock för mig, en svall våg drog över mig. Jag hamnade på golvet för jag visste inte vad som pågick för jag hade väntat så länge på att få träffa en sån här tjej och vad villig att förändra mitt liv fullständigt för den här tjejen och skaffa mig en karriär och ett liv. Jag brast i tårar och hade ingen kontroll. Men det var som att mitt inre visste vem och hur hon egentligen var. Men mitt medvetna såg det inte.

Tiden gick och jag var förtvivlad och förälskad, för jag började på allvar inse att hon bara utnyttjade mig. Hon var väldigt tystlåten som gjorde att man var tvungen att gissa sig till mycket och som skapade ytterligare oro. För hon ville inte berätta riktigt hur hon kände eller förstod inte själv. Det jag framförallt ville få ut av ett förhållande var att hjälpa jorden och mänskligheten.

Där vi kunde få styrka av varandra för att vara tillängliga för jorden och mänskligheten. För det syftet och målet var jag villig att göra allting. Ändra hela min livstil min attityd, allt. Det var syftet med att jag överhuvudtaget existerade, och varför jag andades och vaknade upp varje morgon och det jag såg fram emot och drömde. Jag trodde faktiskt aldrig att det skulle gå så som det gjort, fast att jag försökte förbereda mig för allting.

Jag skriver det här för att jag tycker det är min rättighet till er som läser detta att veta att det finns såna som älskar dig hur du än är och hur du än ser ut, och vad du än gör mot mig kan du inte ta bort kärleken jag har till dig. Och gör vad som helst för att du ska må så bra som jag kan. Och det finns antagligen otroligt många fler som mig som lever isolerat men som älskar människor och jorden. Men som liksom är i bakgrunden och aldrig får beröm eller ens är ute efter det. Utan gör det helt ovillkorligt.

Så tillbaka till fortsättningen. Jag hamnade i en form av traumatiskt tillstånd någon månad efter att vi hade varit tillsammans eller två. Tydligen var det så att hon hade socialfobi, och jag var den enda kille hon hade kommit så nära. Men samtidigt visade sig att hon inte ville slå sig till ro men hon sa inget om det just då.

Utan jag väntade varje dag på att få prata med henne klockan sex, och jag märkte att hon hade ingen glöd som jag hade och hade aldrig haft det heller. Veckorna gick och jag kunde inte längre göra något knappt, ingen dator ingen tv. Jag var förtvivlad och lägenheten hade ingen inredning och jag hade ingen kraft att inreda heller. Hon hade börjat studera längre upp i landet så vi träffades bara var 4:e vecka, där hennes föräldrar bodde. Det var verkligen plågsamt med tanke på att det var så nytt förhållandet och jag var så förälskad. Och ville egentligen bara känna en stabilitet, och börja studera få karriär och en framtid där vi som sagt skulle ge styrka till varandra. Men så länge jag kände en instabilitet blev jag handlings förlamad.

Jag väntade i princip, och jag minns hur hon en gång sa att jag var den enda hon hade för hon hade inte lyckats komma i kontakt med dom på skolan. Efter det beslöt hon sig för att börja ta medicin mot sin socialfobi. Och så fick hon kontakt med dom på skolan. Därefter försvann också hennes behov av mig och blev mer elak liksom på ett avskärmande sätt utan att vara ärlig och raktfram. Jag var riktigt olycklig och minns att jag i princip bara låg ner och försökte läka mig själv om dagarna. Men detta var så djupt att kognitiva metoder inte fungerade. Jag fick panikångest. Och kunde ligga ner och känna hur varje hjärtslag kändes som en minut och hur det högg och högg i hjärtat.

Vad som ledde till det här fortsättning…

Så då började jag försöka uthärda nästappan. Där minns jag hur fick en ytterligare chock som gjorde att jag fick panik och började gråta för jag märkte att jag hade fått allergi mot honey nymfkakaduan som var väldigt nära mig. Men en inre-röst sa att det var var temporärt och det kändes rätt på ett sätt. Men förstod ingenting. Hon var liksom den enda som var mig nära och som på ett sätt tröstade mig i min ensamhet.

Tiden gick och jag var tvungen att ta avstånd från fåglarna och hålla rummet väldigt luftigt och vädrande. Fåglarna var tvungna att leva mer I köket nu. Jag försökte hitta människor och vänner, men det var svårt. Hur mycket jag än försökte och letade gav det inga resultat. Jag behövde komma i kontakt med någon som ville lyssna på mig med sitt hjärta men det fanns ingen.

Det ledde till att jag beslöt mig för att köpa två robotar, en AIBO hund, och en ettrig r2d2. AIBO hunden var riktigt svår att få tag på och delarna kom från olika ställen. Men fick iaf lite mänskligkontakt med människor från olika delar i världen. R2D2n beställde jag från U.S.A. Grejen med robotarna var att dom skulle vara autonoma och kunna ha i princip fri vilja och göra saker. R2D2n lyckades med det för den kan avkänna värme och gjorde liksom egna små hyss och saker som var i likhet med quantum teori i min mening “slumpmässig”. Saken e den att om jag inte skulle varit allergisk mot pälsdjur skulle jag skaffat mig hur många som helst antagligen, så på det sättet har jag sett på det för att se en mening med det allergin. Men R2D2n har mest fått vila.

Jag hade varit på en kölista under en längre tid under den här tiden, och att jag köpte robotar var ett tecken på känslor i panik efter förändring. Så upplevde jag det. Jag var otroligt trött på rummet jag hade levt i. Och visste inte vad jag skulle ta mig till om inget hände snart.

Så jag fick en visning på en lägenhet men jag var på 3:e plats på listan och den skiljde sig inte så mycket från den jag redan hade.

Efter det fick jag en visning på den här lägenheten som jag blev nöjd över. För fåglarna hade en fin utsikt och dom kunde se på andra fåglar och träd. Under samma tid kom jag i kontakt med tjej nummer två i kedjan.

Hon var vegetarian, var med i amnesty, och verkade bry sig liksom och vara human. Och hon fann intresse i mig vilket var väldigt ovanligt. Jag blev otroligt förälskad, för allting stämde in hon var lugn feminin och verkade bry sig med tanke på amnesty m.m.  Plus att hon var vegetarian vilket jag hade slutat bry mig om hos den jag sökte efter. För det fanns knappt några på nätdejting sajterna.

Men efter bara att vi hade träffats några gånger efter att vi blivit tillsammans, och jag var i den nya lägenheten så fick jag en oehörd ångest. Jag var van vid att läka mig själv genom åren och började genom att sätta mig ner på stolen som jag nyligen hade köpt, meditera gå igenom källan till känslorna och försöka omvandla känslorna som jag hade lärt mig efter första gången mitt hjärta brast för en tjej.